embracelife

Känslan då man bara vill kräkas på tillvaron och längtar bort samtidigt som man är så tacksam och glad för det man har, hur kan det ens vara möjligt? Hur går det ihop sig? Klockan fyra en natt stod jag med en vän och konstaterade att livet är ett helvete. Nu en eftermiddag själv med mitt socialanätverk inser jag att jag inte vet något om det där livet. Jag lever inte i något helvete men jag vet de som har gjort det och jag vet hur jag kan känna glädjen när det vänder. Idag är jag glad för din skull. Du har tagit dig genom ett helvete och jag beundrara dig för det.